Precis så som jag lever och har hävdat, men ändå fruktansvärt skönt att få läsa det på papper..som en sorts diagnos.
Jag är singel för att jag vill det, inte för att jag "inte hittat den rätta" eller "ingen vill ha mig".
Jag valde absolut inte att bli singel för 1½ år sedan. Det var tufft men samtidigt visste jag att det var ett förhållande-fritt liv jag behövde. Och jag njuter fortfarande.
Jag lever inte i celibat, jag skaffar bara inte en nära partner.
Jag väljer att leva för mig själv och njuter av det!
Jag kan göra vad jag vill, när jag vill och med vem jag vill.
Senast i helgen fick jag höra det typiska. En gammal v
än och jag konverserade. Han har fru och barn och jag berättade att jag är singel. Direkt ser man sympatiblicken i hans ögon och när vi skiljs åt säger han "Gå nu och hitta någon långvarig"
Eeeh, nej? Varför?
Jag har inte något behov av någon "långvarig" just nu, jag trivs väldigt bra med att vara själv.
Helt ensam i min lägenhet. UNDERBART!
Alone but not lonely.
Har träffat så många underbara människor som man har kunnat skapa vänskapsrelationer med. I vuxen ålder. Det är också någonting jag har hört
Eeeh, nej? Varför?
Jag har inte något behov av någon "långvarig" just nu, jag trivs väldigt bra med att vara själv.
Helt ensam i min lägenhet. UNDERBART!
Alone but not lonely.
Har träffat så många underbara människor som man har kunnat skapa vänskapsrelationer med. I vuxen ålder. Det är också någonting jag har hört
. "Vuxna människor skaffar inte vänner". Bullshit!
Jag har ingen att ta hänsyn till, jag kommer och går som jag vill. Det jag irriterar mig själv med är att jag inte drar från landet nu. Tar vara på möjligheten. Men det kommer så småningom.
Jag hoppas att fler singlar tar sig en tankeställare. Att kunna känna sig tillfredsställd med att vara singel istället för att få panik.
Jag ser fortfarande framför mig att ha en fast relation så småningom, men jag tänker inte leta och lägga ner energi på att "hitta den rätta".
Var sak har sin tid och plats. Jag tänker inte nöja mig med Mr. Okej bara för att komma ur "singel-träsket".
Se möjligheterna istället för hindren!
Jag har ingen att ta hänsyn till, jag kommer och går som jag vill. Det jag irriterar mig själv med är att jag inte drar från landet nu. Tar vara på möjligheten. Men det kommer så småningom.
Jag hoppas att fler singlar tar sig en tankeställare. Att kunna känna sig tillfredsställd med att vara singel istället för att få panik.
Jag ser fortfarande framför mig att ha en fast relation så småningom, men jag tänker inte leta och lägga ner energi på att "hitta den rätta".
Var sak har sin tid och plats. Jag tänker inte nöja mig med Mr. Okej bara för att komma ur "singel-träsket".
Se möjligheterna istället för hindren!
